Osäkra tider kräver säkra råvaruflöden

Utan råvaror stannar allt

Samhälle, industri och försvar lägger nu mycket kraft på beredskap och motståndskraft. Det satsas på innovation, investeringar, smartare system och bättre produkter. Men i allt detta är det lätt att glömma grunden: utan stabila flöden av rätt råvaror stannar allt.

Pandemin, handelskonflikterna, klimatkrisen och kriget i vårt närområde har visat hur sårbara leveranskedjorna är. Det gäller alla som tillverkar något, från startups till stora industrikoncerner och försvarsindustrin. Den som inte vet var råvarorna kommer ifrån, eller om de kommer alls, riskerar att stå utan när det verkligen gäller.

– Det spelar ingen roll hur mycket man investerar i forskning och utveckling eller hur banbrytande produkter man tar fram. Om man inte har ordning på sina råvaruflöden stannar idéerna på ritbordet, säger Clas Hultqvist.

Elektrifieringen gör att efterfrågan på koppar, aluminium, stål, litium, nickel och kobolt ökar kraftigt. Samtidigt ställs högre krav på försvarsförmåga, civil beredskap och robusta leveranskedjor. Resultatet blir att fler industrier och intressen konkurrerar om samma material.

Ett extremt importberoende

Sverige och Europa är i dag extremt beroende av import för många råvaror. För flera kritiska råvaror står ett enda land för omkring 90 procent av tillgången. Ungefär hälften av de råvaror som är viktiga för försvaret är EU helt beroende av att importera, och 98 procent av EU:s sällsynta jordartsmetaller kommer från Kina.

Nya gruvor, handelsavtal och effektivare resursanvändning kan lösa en del av problemet. Men det räcker inte. Det behövs fler och snabbare sätt att få fram råvaror.

En gruva ovan jord

EU har satt tydliga mål. Till 2030 ska unionen kunna täcka minst 25 procent av sitt behov av kritiska råvaror genom återvinning. Även Nato lyfter fram återvinning som en strategisk åtgärd för att minska beroendet av sårbara leveranskedjor.

Det är långt kvar till 25 procent. Men återvinningsbranschen skapar redan i dag stora flöden av viktiga råvaror. Många av de råvaror vi behöver finns redan omkring oss: i produkter, byggnader och infrastruktur. Med modern och storskalig återvinning kan de bli stora, stabila flöden av råvara, här och nu.

Bilar är ett bra exempel. De innehåller stora mängder aluminium, koppar och stål, men också plast, batterier och flera kritiska råvaror. Stena Recycling återvinner omkring 200 000 bilar om året i Norden, och kan idag återvinna upp till 95 procent av en bil. När uttjänta litiumjonbatterier återvinns blir resultatet så kallad black mass, ett koncentrat med bland annat litium, nickel, kobolt, mangan och grafit. Råvaror som är helt centrala för batterier, energilagring, elektrifiering och försvarsindustri.

Återvinning är råvaruproduktion

Bara i Sverige hanterar Stena Recycling 3,6 miljoner ton material om året. Med över 90 anläggningar i Sverige återvinner Stena Recycling komplexa materialflöden till nya råvaror för industrin.

– Återvinning handlar inte om att ta hand om problem när saker är uttjänta. Det handlar om att skapa förutsättningar för utveckling, omställning och trygghet. Vi måste sluta se spill, rester och skrot som avfall och börja se dem som värdefulla källor till råvaror, säger Clas Hultqvist.

Återvunnen råvara är lokal och förutsägbar. Den kan minska importberoendet, trygga tillgången till kritiska råvaror och ge Sverige och Europa mer rådighet över sina resurser. Vilket är en förutsättning för bättre beredskap och mer robusta värdekedjor.

Källor: Europeiska kommissionen (Critical Raw Materials Act), Nato.