Återvinning av bilar på Stena Nordic Recycling Center.

Forskning & Utveckling

Samhällets restfraktioner

Där andra såg avfall såg vi resurser. Sedan 1930-talet har Stena Recycling hjälpt företag och samhälle att utvinna mer värde ur materialflöden, minska förluster och stärka den cirkulära ekonomin.

Genom återvinning, materialförädling och innovation ökar vi återvinningsgraden, minskar deponeringen och skapar cirkulära materialflöden. Samtidigt arbetar vi för att hantera de restfraktioner som uppstår på ett säkert, resurseffektivt och långsiktigt hållbart sätt.

Ett samhälle utan restfraktioner finns inte

Samhällets konsumtion, produktion och återvinning genererar alltid restfraktioner. Även när produkter samlas in, sorteras och material återvinns uppstår material som saknar tekniska, ekonomiska eller miljömässiga förutsättningar för återvinning. Dessa fraktioner kräver säker hantering genom användning som konstruktionsmaterial, energiåtervinning eller deponering.

Utvecklingen har dock varit betydande

Fokus har successivt flyttats från att minska miljöföroreningar till ökad resursutnyttjad med mål att skapa en cirkulär ekonomi. ⁽¹⁾

Sverige har på några decennier gått från att deponera omkring 60% av sitt hushållsavfall under 1980-talet till under 1% idag, samtidigt som materialåtervinning och energiåtervinning byggts ut kraftigt genom deponiförbud, deponiskatt och ökad producentansvar. ^(2)(3)(4)(5)

ELV-direktivet och den nya EU-förordningen ställer höga krav på resursåtervinning. För uttjänta fordon gäller mål på minst 85% återanvändning och återvinning samt 95% inklusive annan recovery, räknat efter vikt. Flera initiativ syftar idag till att öka återvinningsbarheten. ^(6)(7)(8)(9)

^{Referenser
• (1) EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG (Waste Framework Directive)
• (2) Eurostat data om hushållsavfall, 2023
• (3) EU:s deponidirektiv 1999/31/EG
• (4) Svensk deponiskatt och deponiförbud för organiskt och brännbart avfall
• (5) Utökat producentansvar (EPR) efter EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG}

Vad behövs framåt?

Ett harmoniserat och riskbaserat regelverk inom EU som stärker användningen av återvunnet material och underlättar cirkulära materialflöden.
Ökade krav på design för återvinning och demontering redan i produktutvecklingen. Den bästa återvinningen börjar vid ritbordet.
Stöd för investeringar i ny återvinningsteknik som kan utvinna mer material ur restflöden och öka resurseffektiviteten.
Ökad kapacitet för hantering av rejekt. Mer återvinning ger mer koncentrerade restfraktioner som behöver långsiktiga och kostnadseffektiva behandlingslösningar.

(6) ELV-direktivet 2000/53/EG för uttjänta fordon
(7) EU-förordningen 2026/1738 om cirkularitetskrav för fordon och uttjänta fordon
(8) EU Circular Economy Action Plan, 2020
(9) EU Circular Economy Act, kommande under 2026

En flygbild över Stena Nordic Recycling Center

Även avancerad återvinning skapar rester att hantera

Bakom varje hög återvinningsgrad finns avancerade processer som sorterar och återvinner material från komplexa produkter. Men även de mest effektiva systemen skapar restfraktioner. Fragmenteringsanläggningar för uttjänta fordon och metallskrot är ett tydligt exempel. Efter att merparten har utvunnits återstår material och avfall som idag inte kan återvinnas vidare.

Utmaningen i siffror

Trots decennier av investeringar, lagstiftning och teknikutveckling genererar systemen fortfarande stora mängder restfraktioner som måste hanteras säkert och resurseffektivt.

EU deponerar fortfarande omkring 50 M ton av det avfall som genereras varje år, exklusive gruvavfall. Nivåerna varierar dock kraftigt mellan länderna. Sverige deponerar ca. 8% av avfallet, jämfört med EU-snittet på 23%, 2018. Restmaterial används olika mellan länder. Där konstruktionsmaterial saknas används det ofta fler restfraktioner i anläggningsarbeten och återfyllnad, vilket kan ge en missvisande bild i statistiken. ^(10)(11)

Sverige har länge satsat på energiåtervinning och deponerar idag små mängder avfall. Förbränning innebär dock att fler material och råvaror lämnar kretsloppet, medan materialåtervinning håller dem i användning längre.

^Referenser
^{(10) Eurostat data om avfall till deponering, exklusive gruvavfall, 2023}
^{(11) Eurostat data om avfall till deponering, exklusive gruvavfall, 2018}

Så arbetar vi

Stena Recycling hanterar idag några av Nordens största volymer komplexskrot. Trots materialens komplexitet går merparten av det inkommande flöden till återvinning eller återanvändning i våra fragmenteringsanläggningar. För att minska de restfraktioner som ändå uppstår investerar vi kontinuerligt i processer och teknik som ökar återvinningsgraden och möter kundernas och samhällets förväntningar. Ett exempel är vår SLF-anläggning, där vi återvinner material ur fragmenteringsrester som annars skulle ha gått till energiåtervinning, destruktion eller deponi.

Från återvinning till restfraktioner

Fines

Vid fragmentering och sortering uppstår mycket små partiklar som inte kan separeras med traditionella metoder. Genom analys, kvalitetssäkring och rätt användning kan denna finkorniga fraktion skapa resursnytta som konstruktionsmaterial och bidra till ett mer resurseffektivt återvinningssystem.

Läs mer

Öppnas i nytt fönster

SLF

Efter att metaller har återvunnits från uttjänta fordon och metallskrot återstår en komplex restfraktion med plast, fibrer, skum och små metallpartiklar. Genom avancerad behandling kan ytterligare resurser återvinnas, mängden deponering minskas och mer värde tas tillvara från återvinningsprocessen.