Sara Davidsson: Så lyfter vi klimatarbetet in i 2030-talet

Grunden till den positiva utvecklingen för minskade klimatutsläpp som tog fart för några år sedan, är det breda intresset och engagemanget kring hållbarhet – och i synnerhet klimatfrågor – hos privatpersoner, inom politiken både i FN och EU samt i näringslivet. Detta har lett till att näringslivet har utvecklat gemensamma arbetssätt och uppföljning som innebär att bolag har kunnat börja arbeta med frågorna på ett trovärdigt och meningsfullt sätt. Det har i sin tur gjort att vi börjar se hållbarhet som en integrerad del i betydligt fler bolagsstrategier.

 

Under de senaste fem till tio åren har vi som bolag samarbetat med flera svenska kunder som har provat cirkulära affärsmodeller för att minska materialets klimatutsläpp, vilket globalt sett står för åtminstone 60 procent av de totala utsläppen.

 

En viktig aspekt tror jag är kopplad till att scope 3 har blivit mer eller mindre obligatoriskt hos större aktörer vilket tydligt bidrar till mer samarbeten i värdekedjan, tydlighet i våra gemensamma mål, bättre tillgänglighet till information och klimatdata och tydlighet i de krav och förväntningar som finns mellan affärspartners. En trend som bevisar detta är hur fokus har skiftat från ambitioner (sent 2010-tal och tidigt 2020-tal), där bolagen tävlade om vem som vågade sätta mest ambitiösa mål, till genomförande och faktiskt uppnådda resultat, som vi ser nu. På Stena Recycling har vi anslutit oss till Science Based Targets och arbetar fokuserat med konkreta aktiviteter, främst inom transporter och arbetsmaskiner.  

 

När politikens styrmedel, näringslivets standarder och allmänhetens förväntan stämmer överens kan det gå snabbt från teoretiska mål till konkreta åtgärder. Där ser jag EU-ETS, CO2-skatt och GHG-protokollet som goda exempel på viktiga verktyg.  

 

Ett styrkebesked för EU är att vi i dag står starka i våra ambitioner tillsammans med många större bolag även i resten av världen, trots politiska vindar som blåser åt motsatta hållet.

 

 

Lika spelregler

• Inför kvotplikt för mängden återvunnet material i offentliga upphandlingar.
• Lås inte in materialåtervinning i detaljstyrda miljötillstånd, utan tillåt flexibilitet med bibehållet miljöskydd.
• Inför ett standardiserat arbetssätt i EU som gör det enklare att klassa återvunnet material som en resurs/produkt.
  
  

Systemperspektiv