Sara Davidsson: Så lyfter vi klimatarbetet in i 2030-talet

Tre reflektioner om hur politiken och näringslivet kan samarbeta för att nå bästa resultat.

Hur ökar vi användandet av återvunna material, hur tar vi tillvara erfarenheter och kunskap för att lyfta klimatarbetet in i 2030-talet, och hur ska politiken och näringslivet samarbeta för att nå bästa resultat?

I april i år deltog Sara Davidsson, Sustainability & Compliance Director på Stena Recycling, i ett seminarium i Sveriges riksdag anordnat av Hagainitiativet. Politiska företrädare från C, S, L, MP, M och representanter från näringslivet reflekterade tillsammans över tidigare klimatpolitik, den cirkulära omställningen och blickade framåt. Vi bad Sara Davidsson dela med sig av sina tankar och reflektioner.

”Jag hade en intressant och mycket inspirerande dag i Sveriges Riksdag tillsammans med mina kollegor från Hagainitiativet, de fem politiska företrädarna och representanterna för de sex företagen Lantmännen, Axfood, VAROPreem, Övik Energi AB, JM, Coca Cola Europacific Partners. Seminariet gav oss alla en möjlighet att reflektera över framgångsfaktorer fem till tio år bakåt i tiden, men också blicka framåt med konstruktiva och konkreta förslag.

Mina viktigaste slutsatser efter dagen i riksdagen var dessa tre punkter som jag vill vidareutveckla i texten: Synergier, Lika spelregler & Systemperspektiv.

Synergier

Grunden till den positiva utvecklingen för minskade klimatutsläpp som tog fart för några år sedan, är det breda intresset och engagemanget kring hållbarhet – och i synnerhet klimatfrågor – hos privatpersoner, inom politiken både i FN och EU samt i näringslivet. Detta har lett till att näringslivet har utvecklat gemensamma arbetssätt och uppföljning som innebär att bolag har kunnat börja arbeta med frågorna på ett trovärdigt och meningsfullt sätt. Det har i sin tur gjort att vi börjar se hållbarhet som en integrerad del i betydligt fler bolagsstrategier.

Under de senaste fem till tio åren har vi som bolag samarbetat med flera svenska kunder som har provat cirkulära affärsmodeller för att minska materialets klimatutsläpp, vilket globalt sett står för åtminstone 60 procent av de totala utsläppen.

En viktig aspekt tror jag är kopplad till att scope 3 har blivit mer eller mindre obligatoriskt hos större aktörer vilket tydligt bidrar till mer samarbeten i värdekedjan, tydlighet i våra gemensamma mål, bättre tillgänglighet till information och klimatdata och tydlighet i de krav och förväntningar som finns mellan affärspartners. En trend som bevisar detta är hur fokus har skiftat från ambitioner (sent 2010-tal och tidigt 2020-tal), där bolagen tävlade om vem som vågade sätta mest ambitiösa mål, till genomförande och faktiskt uppnådda resultat, som vi ser nu. På Stena Recycling har vi anslutit oss till Science Based Targets och arbetar fokuserat med konkreta aktiviteter, främst inom transporter och arbetsmaskiner.

När politikens styrmedel, näringslivets standarder och allmänhetens förväntan stämmer överens kan det gå snabbt från teoretiska mål till konkreta åtgärder. Där ser jag EU-ETS, CO2-skatt och GHG-protokollet som goda exempel på viktiga verktyg.

Ett styrkebesked för EU är att vi i dag står starka i våra ambitioner tillsammans med många större bolag även i resten av världen, trots politiska vindar som blåser åt motsatta hållet.

Lika spelregler

Efterfrågan på återvunna material är avgörande för att undvika klimatpåverkande utsläpp, men i dag är marknaden för återvunnen plast närmast obefintlig medan plast med fossilt ursprung dumpar priserna. Olika regelverk skapar dessutom onödiga hinder för återvunnet material jämfört med nyutvunna råvaror; ett konkret sätt att erkänna återvunnet material som en resurs är att ta bort handelshinder.

Stena Recycling har därför tagit fram tre förslag för att jämna ut marknadsförutsättningarna:

Inför kvotplikt för mängden återvunnet material i offentliga upphandlingar.
Lås inte in materialåtervinning i detaljstyrda miljötillstånd, utan tillåt flexibilitet med bibehållet miljöskydd.
Inför ett standardiserat arbetssätt i EU som gör det enklare att klassa återvunnet material som en resurs/produkt.

Systemperspektiv

För att skapa den elektrifiering som vi vill ha i samhället behöver vi effektivare tillståndsprocesser och främjande av lokalisering för hela värdekedjan: batterifabriker, elbilsproduktion OCH återvinning. Samtidigt.

Det var positivt att höra att det rådde enighet från samtliga medverkande och de politiska representanterna (C, S, L, MP och M). Vi måste hålla fokus på EU men mycket kan vi också göra i Sverige, bland annat skapa långsiktighet och rätt incitament så att svenska bolag kan och vågar investera; som till exempel prissättning för koldioxid, krav på återvunna råvaror i offentlig upphandling och rationaliserade tillståndsprocesser för att bygga ut elnätet.”

- Sara Davidsson, Sustainability & Compliance Director på Stena Recycling.