Stora framsteg mot storskalig återvinning av vindkraftsblad

Ett stort antal vindkraftverk kommer att behöva återvinnas under de kommande åren. I dag är det möjligt att återvinna cirka 90 procent av ett vindkraftverk. Vissa komponenter, särskilt kompositmaterial i rotorbladen, är svåra att återvinna när de nått slutet av sin livslängd. Historiskt sett har kompositblad ofta deponerats eller förbränts. WindEurope är aktivt engagerat i arbetet med att införa ett paneuropeiskt deponeringsförbud, vilket redan finns på plats i ett antal länder. 

CETEC‑projektet (Circular Economy for Thermosets Epoxy Composites), som startade 2021 och drivs av flera industriella och akademiska aktörer, nådde ett genombrott när man lyckades utveckla en process för att separera och återvinna epoxi, en nyckelkomponent i vindkraftsblad. Tack vare den nya metoden kan material i bladen, såsom epoxi, kolfiber, PET‑skum, aluminium och glasfiber, separeras. Med denna metod kan vindkraftsblad bli fullt cirkulära. 

Dansk Teknologisk Institut (DTI), en av de ledande akademiska parterna i CETEC‑projektet, samt Vestas och Olin, spelade alla en central roll i utvecklingen av grunden för den kemiska separationstekniken. Aarhus universitet deltog också i CETEC‑projektet. 

För att vidareutveckla den kemiska återvinningsprocessen har Stena Recycling och Vestas inlett ett nära samarbete inom projektet ”Blade Circularity Solution”. Fokus ligger på att flytta lösningen från laboratoriemiljö till industriell skala och anpassa den kemiska processen för industriell tillämpning. Stena Recyclings verksamhet i Danmark och bolagets Research & Development-avdelning har nu tagit steget från laboratoriemiljö till testbädd. Testbädden i Halmstad har kapacitet att ta emot större volymer vindkraftsblad. Ett stort antal testbatcher har redan producerats med hjälp av återvinningssystemet. 

– Vi har gjort stora tekniska framsteg och testbädden är ett viktigt steg i vår uppskalningsresa. Lyckade tester bekräftar att återvinningssystemet fungerar och är skalbart bortom laboratoriemiljön, säger Fredrik Overgaard, Director Research & Development, Stena Recycling. 

Ett vindkraftverk har en förväntad livslängd på cirka 25 år, och den nya återvinningsmetoden är unik. 

– Återvinning av vindkraftsblad har länge varit den största utmaningen. Det finns konkurrerande tekniker, men vår metod är unik genom att den säkerställer materialegenskaperna. Inom några år tror vi oss ha en modell tillgänglig på den kommersiella marknaden. Vi kan applicera vår metod direkt på befintliga blad, vilket avsevärt påskyndar utvecklingen, säger Henrik Grand Petersen, VD, Stena Recycling Danmark. 

– Vi har satt upp en tydlig ambition att leverera vindkraftverk som inte genererar något avfall till 2040. Även om de flesta komponenter i ett vindkraftverk redan består av återvinningsbara metaller är det avgörande att möjliggöra återvinning av kompositmaterial. Tillsammans med Stena Recycling skalar vi nu upp denna nya process mot industriell tillämpning, stärker cirkulariteten för vindkraftsblad och hjälper våra kunder att öka projektens konkurrenskraft och långsiktiga värde, säger Lisa Ekstrand, Hållbarhetschef på Vestas.