Kritiska råmaterial – Strategier för resiliens

Huvudutmaningar för att utveckla och skala upp återvinning av kritiska råmaterial (CRM)

Vägen mot ökad återvinning av CRM kräver lösningar på fyra centrala utmaningar:

Låga återvinningsgrader

För många CRMs är återvinningsgraden idag mycket låg – till exempel cirka 3 % för neodym, nästan 0 % för litium och 22 % för kobolt. Flaskhalsar finns i nästan varje led av värdekedjan för sekundära CRM:

• Otillräckliga insamlingssystem
• Begränsad tillgång på uttjänta produkter
• Komplex och heterogen produktdesign
• Låg koncentration av CRM i produkterna
• Återvinningsteknik som främst är anpassad för volymmaterial

Dessa hinder gör återvinning av CRM tekniskt och ekonomiskt utmanande, och bromsar utvecklingen mot det 25 % återvunnet innehåll som föreslås i CRM-förordningen.

Svaga ekonomiska drivkrafter

Avsaknaden av tydliga ekonomiska incitament för att investera i återvinningstekniker och kapacitetsutbyggnad hämmar marknadsutvecklingen för sekundära CRM.
Sekundära CRM har svårt att konkurrera med jungfruliga material på grund av:

• Lägre produktionskostnader för primära material
• Marknadsdominans från länder med monopolställning
• Begränsade ekonomiska fördelar utöver den miljömässiga nyttan

Regulatorisk osäkerhet för tillverkare (OEM)

Otydliga regler kring hur återvunnet innehåll ska mätas och efterlevas skapar osäkerhet för originaltillverkare. Fortsatt obesvarade frågor inkluderar:

• Vad innebär ett krav på 25 % återvunnet innehåll i praktiken?
• Ska målet gälla alla CRM sammantaget, eller bedömas per enskilt material?
• Ska beräkningen baseras på vikt, volym eller ekonomiskt värde?
• Hur ska avfall efter och före konsument tas i beaktning?
• Vilka mätetal gäller om återvinningssteg sker utanför EU?

Denna osäkerhet bromsar investeringar och innovation. Standardiserade metoder och tydliga regelverk är avgörande för att möjliggöra effektiv planering och långsiktig utveckling.

Begränsade användningsområden för vissa återvunna CRM

Kvalitetsförsämring vid återvinning (“downcycling”) är en betydande utmaning. Exempelvis:

• Återvunnet aluminium kan innehålla föroreningar som järn, vilket minskar hållfastheten och begränsar användningen till enklare konstruktioner snarare än fordon eller flygindustri.
• Nickel från rostfritt stål späds ut i kolstål.

Framtida lösningar kan inkludera:

• Mer selektiv sortering för att förbättra litiumutbyte och minska föroreningar
• Övergång från pyrometallurgi (dyrt, låg effektivitet) till hydrometallurgi (lägre kostnad, men energikrävande och genererar mycket avloppsvatten)
• Utveckling av direktåtervinningstekniker som kan möjliggöra effektivare återanvändning av material i högprestandaapplikationer

Konkreta åtgärder för företag: Så bygger du en motståndskraftig och hållbar strategi för kritiska råmaterial (CRM)

Trots utmaningarna med återvinning av CRM finns tydliga möjligheter att agera. Med decennier av erfarenhet från återvinningsbranschen och djupgående insikter från design- och återvinningsprojekt, har vi identifierat fyra konkreta strategier som företag kan använda för att integrera cirkularitet i hela livscykeln – och möta framtida regelverk.

Åtgärd 1 – Främja skalbara återvinningstekniker

Att investera resurser – kapital, kunskap, tid och expertis – i avancerad återvinningsteknik är avgörande för att öka återvinningsgraden, höja volymerna av återvunna CRM och förbättra materialkvalitet för användning i högteknologiska tillämpningar.
Lovande tekniker inkluderar hydrometallurgi, pyrolys, elektrokemisk återvinning och biometallurgi.
Hydrometallurgiska processer kan till exempel uppnå upp till 95 % återvinningsgrad för kobolt, mangan och nickel i elbilsbatterier. Kinas återvinningssystem är ett ledande exempel där Zhejiang Huayou Cobalt har byggt upp avancerade hydrometallurgiska återvinningslinjer för uttjänta batterier.
Insatser bör även omfatta avfall före konsumentanvändning, som ofta står för en betydande del av återvinningsbart material.

Åtgärd 2 – Designa för återvinning

Originaltillverkare (OEM) kan minska återvinningskostnader och främja teknikadoption genom att integrera återvinningsbarhet redan i designfasen.
Detta innefattar spårbarhetssystem för effektiv insamling, konstruktioner som underlättar demontering, separation och materialutvinning, och integration av återvunnet material i produkten för att motverka kvalitetsförsämring (downcycling).
Satsningar på FoU är en nödvändig startpunkt för att behålla värdefulla CRM inom försörjningskedjan, uppnå regelverksefterlevnad och stärka konkurrenskraften långsiktigt.

Åtgärd 3 – Bygg strategiska partnerskap

Samarbete är en nödvändighet för att skala upp användningen av sekundära CRM. Genom värdekedjesamarbete kan företag täppa till kompetensluckor, dela kostnader och risker, identifiera CRM-rika avfallsströmmar, samt utveckla gemensamma återvinningslösningar och spårbarhetssystem.
Partnerskap kan inkludera forum, forskningsprojekt eller datadelning – mellan OEM, återvinnare och myndigheter. Målen är att öka insamlingsgraden, maximera återvinningsgrad och säkerställa hög materialkvalitet för återanvändning.

Åtgärd 4 – Utnyttja ekonomiska och regulatoriska möjligheter

Företag måste proaktivt förstå och agera på både dagens och morgondagens regelverk:

• Gällande regelverk: CRM-förordningen (CRMA), Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), batteriförordningen.
• Kommande regelverk: ELV-förordningen (uttjänta fordon) och en uppdaterad WEEE-direktiv (elektronikavfall).

Att följa den regulatoriska utvecklingen och integrera framtida krav i strategin skapar förutsättningar för riskminimering, konkurrensfördelar och nya affärsmöjligheter.