EU:s batteriförordning (EUBR) gäller alla batterier som släpps ut på EU-marknaden, oavsett om de säljs separat eller ingår i produkter. Batterier delas in i fem kategorier:
Från utvinning av råmaterial och tillverkning till användning, återanvändning och slutet av livscykeln inför förordningen krav som påverkar produktdesign, datasystem, hantering av leverantörskedjan och återvinningsverksamhet.
En av de största nyheterna är ett nytt ramverk för koldioxidavtryck för elfordonsbatterier (EV), batterier för lätta transportmedel (LMT) och uppladdningsbara industriella batterier över 2 kWh, som införs i tre steg:
Alla beräkningar måste följa de metoder som fastställs av Europeiska kommissionen, vilket tvingar tillverkare att förstå och aktivt minska sina batteriers klimatpåverkan. Parallellt fastställer förordningen bindande mål för återvunnet innehåll. Från och med den 18 augusti 2031 måste nya batterier innehålla minst:
16 % kobolt
85 % bly
6 % litium
6 % nickel
Dessa nivåer kommer att höjas ytterligare till 2036, vilket skapar en stark och långsiktig efterfrågan på högkvalitativa återvunna batterimaterial.
Från och med februari 2027 måste elfordonsbatterier (EV), batterier för lätta transportmedel (LMT) och uppladdningsbara industriella batterier över 2 kWh ha ett digitalt batteripass, tillgängligt via en QR-kod. Batteripasset kommer att innehålla information om:
Förordningen tar också itu med ett av de största hindren för cirkularitet: batterier som är svåra eller omöjliga att ta bort. Senast den 18 februari 2027 måste:
Portabla batterier i produkter kunna tas bort av användaren med vanliga verktyg.
Elfordonsbatterier (EV), batterier för lätta transportmedel (LMT) och industriella batterier kunna tas bort och bytas av oberoende yrkespersoner.
Dessa krav syftar till att underlätta reparation, renovering, säkerhet och återanvändning, samt att förhindra att värdefulla batterier går förlorade i produkter som kasseras för tidigt.
För företag som överstiger vissa omsättningsgränser inför EUBR obligatoriska due-diligence-krav i leverantörskedjan för kritiska råmaterial, inklusive kobolt, litium, nickel och naturlig grafit. Detta omfattar:
Förordningen skärper kraven på hur batterier hanteras vid slutet av sin livscykel. För portabla batterier skärps insamlingsmålen till:
Återvinnare måste dessutom uppfylla strängare krav på återvinningsgrad och materialåtervinning för kobolt, litium, nickel, koppar och bly. Samtidigt stödjer förordningen aktivt återanvändning och batteriers andra liv, vilket bidrar till längre livslängd och minskar trycket på jungfruliga råmaterial.
Minimikrav på prestanda och hållbarhet kommer att införas för uppladdningsbara industriella batterier över 2 kWh och senare även för portabla batterier för allmänt bruk. Detta säkerställer att batterier som släpps ut på EU-marknaden har längre livslängd och pålitlig prestanda i verklig användning. Specifika säkerhetskrav gäller även för stationära batterilagringssystem (SBESS), vilket speglar deras växande roll i Europas energiomställning.
Förlängt producentansvar (EPR) förblir kärnan i EU:s batteripolitik, men EUBR skapar ett mer harmoniserat och verkställbart ramverk. Producenter måste:
Dessa skyldigheter stöds av stärkt marknadsövervakning, vilket ökar vikten av efterlevnad och korrekt rapportering.
