Återvinningsforskning stödjer en hållbar industri

Förändrade krav som påverkar marknaden

EU:s lagstiftning om saker som deponi, bilåtervinning, elektronikåtervinning och ramdirektivet för vatten har alla blivit avgörande för både tillverkningsindustrin och återvinningsindustrin under de senaste 10–15 åren.

En viktig händelse är att Kina har stoppat importen av flera avfallsslag från resten av världen. Resultatet blir att stora mängder avfall måste återvinnas på hemmaplan, nära den industri som genererar avfallet och där cirkulära råvaror efterfrågas.

– Det är ett utmärkt tillfälle för industrin och oss som driver på för mer gemensam forskning. Och det är positivt att det nu finns stora möjligheter att få finansiering för återvinningsforskning.

Konkurrensfördelar för ledande branscher

Materialanvändningen är en stor och ibland dominerande källa till industriföretagens klimatpåverkan. Det är en ganska ny insikt för många företag. Allt fler företag är transparenta med sina ambitioner om att till exempel använda återvunnen råvara för att minska sin klimatpåverkan. Det skickar i sin tur viktiga signalvärden till underleverantörer och ger en dominoeffekt.

Tillverkare i frontlinjen ser en konkurrensfördel gentemot konsumenter på marknaden när det gäller produkter tillverkade av återvunnet material och cirkulära produkter. I en undersökning som Stena Recycling genomförde våren 2020, svarade 92 procent att de förväntar sig att branschen kommer att använda mer återvunnet material. Och 86 procent anser att det är nödvändigt att producera återvinningsbara produkter. En utmaning är att det inte finns några standarder för vad återvunnet material får och inte får innehålla.

– Tillverkande företag tar inte risker med råvaror med oönskade föroreningar eller ojämn kvalitet. Så flera saker måste lösas parallellt när nya cirkulära råvarumarknader tar form. Därför deltar vi bland annat i SIS certifieringsorgan som utvecklar branschstandarder för återvunnen plast.

Komplexa utmaningar kräver nya samarbeten

Det finns också en växande medvetenhet om tillgången på vissa kritiska råvaror – som kobolt, litium och neodym – som behövs i en elektrifierad värld.

– Bristen på sådana råvaror kan leda till svårigheter att producera produkterna. Mycket forskning pågår om återvinning av till exempel sällsynta jordartsmetaller. – Det blir allt viktigare att inte vara beroende av framför allt Kina, som dominerar marknaden, säger Christer Forsgren.

Han nämner också problematiskt processavfall från industrin, som slam, slagg och aska. Det mesta avfallet deponeras, även om det vanligtvis innehåller delar som samhället behöver.

– Avfall är en kostnad för industrin och risken ökar i framtiden när fler deponier läggs ner och restriktiva undantag görs. 99 % av deponivolymerna handlar om material som vi vill återvinna för att bli nya och mer hållbara produkter. Det saknas fortfarande kostnadseffektiva metoder, men det är ett viktigt forskningsområde för en mer cirkulär ekonomi.