Cirkulära förslag som kan påskynda omställningen

– Jag tycker det är mycket positivt att vi nu ser cirkulära initiativ komma från såväl näringslivet, den offentliga sektorn och politiken. Hela samhället har siktet inställt på samma mål och det skapar en otroligt stark förändringskraft. Att delegationen för cirkulär ekonomi har kommit med konkreta förslag kan få stor betydelse för utvecklingen framåt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att vi inte har tid att debattera vad som måste göras i 10 år, vilket inte minst blir tydligt i ljuset av den senaste IPCC-rapporten. Cirkulär ekonomi är en hörnsten i omställningen till en klimatneutral ekonomi, så nu måste vi gå från ord till handling säger Mats Linder, chef för Stena Circular Consulting.

Delegationen för cirkulär ekonomi grundades år 2018 på initiativ av Sveriges regering. Syftet är att stärka samhällets omställning till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Det handlar till syvende och sist om att vi inte ska slösa med våra resurser, använda dem flera gånger och bara använda sådana material som inte skadar miljön.

Delegationens förslag handlar i mångt och mycket om att skapa nya förutsättningar och incitament för industrin att designa och producera produkter på ett cirkulärt sätt, bland annat genom att öka användningen av återvunnen råvara. Förslagen riktar också in sig på att få företag att ställa om till cirkulära affärsmodeller.

1. Design av produkter, tjänster och affärsmodeller för cirkulär ekonomi

Delegationen anser att det behövs en kraftfull nationell satsning för design för cirkulär ekonomi och föreslår att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att verka som nationellt samordnande nav för design för cirkulär ekonomi samt att införa design för cirkulär ekonomi som ett centralt inslag i relevanta utbildningar på universitet samt på yrkes- och högskolor. Delegationen ser även ett behov av utökade medel för pilotprojekt och forskning för att stärka kunskapen om hur designmetodik bör appliceras från ett systemperspektiv.

– Det här är helt rätt. Hittills har vi sett alldeles för lite aktivitet och innovation på designsidan. Här behövs ett större fokus. I vårt arbete ser vi entydigt att designen är helt avgörande för produkters livslängd, reparerbarhet, återvinningsbarhet och klimatavtryck. Ur ett systemperspektiv behöver man också designa produktionsprocesser och affärsmodeller rätt för att kunna ställa om från det linjära till det cirkulära samhället. Givet att det cirkulära tankesättet är så nytt kan det vara nödvändigt med samordnande åtgärder för att påskynda etableringen av design för cirkulär ekonomi, men det finns mycket enskilda aktörer kan göra redan idag, säger Mats Linder.

En nationell satsning mot cirkulär ekonomi är ett gott första steg för att skapa en cirkulär framtid. Att engagera sig i en cirkulär ekonomi är en attraktiv idé för företagen idag men i praktiken vet många organisationer inte var de ska börja eller hur de ska säkerställa fortsatt framgång och lönsamhet. Det räcker inte med bara en god samordning utan företag behöver, med hjälp av dagens experter inom området, agera nu. Lyckligtvis har experter inom cirkulär ekonomi, både kommersiella och icke-kommersiella aktörer, redan idag samlat på sig mycket kunskap och dessutom finns det exempel på best practice inom cirkularitet. Detta innebär att företagen inte behöver vänta på en omställning på nationell nivå utan istället agera nu. Företag som först ställer om kan få ett försprång som 'early innovators'.

Återvinningsbranschen skulle på det hela taget påverkas positivt av initiativet eftersom bättre designade produkter och processer kan generera renare materialflöden och dessutom högre materialkvalitet och -värde. Det kan även leda till utvecklingen av effektivare produktionsprocesser och minskade produktionsavfall. Dock är cirkulära modeller disruptiva jämfört med dagens linjära tänkesätt och detta kan påverka vissa återvinnares processer på olika sätt. Det gäller att våga vara med på den omställningen i alla led av värdekedjan. Till exempel kan design för cirkulär ekonomi leda till att produkter kan renoveras och uppgraderas istället för att skickas direkt till återvinning, samt att produktkomponenter och produktdelar kan återanvändas. Sett som enskild företeelse kan det leda till lägre volymer för återvinning. Stena Recycling har redan varit med och anpassat sig enligt kundens behov i relevanta projekt och är beredd att möta ännu fler cirkulära utmaningar i framtiden.

Som förväntat finns det praktiska utmaningar i att implementera förslagen. Inom akademin kommer det förmodligen att finnas brist på erfaren personal med rätt bakgrund som kan föra över kunskapen till eleverna. De som redan jobbar i relevanta arbetsområden kommer att behöva ytterligare utbildning inom cirkulär ekonomi. Att som företag planera och genomföra cirkulära initiativ ändrar den grundläggande affärsmodellen och är en stor utmaning, särskilt i brist på tillräckliga incitament. På grund av detta ser man ofta företag som sätter lösa mål utan färdplan och har svårt att förbinda sig till konkreta mål och strategier med tydlig handlingsplan som följs upp och tas på allvar av omgivningen.

2. Ökade förutsättningar för återanvändning och återvinning

Idag är tillgången till återvunnet material låg och återvunnet material är ofta dyrare än jungfruligt. Därför föreslår Delegationen att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utforma ett nationellt kvotpliktsystem med återvinningscertifikat på plast samt utreda hur ett Bonus-Malussystem* för avfall kan utformas för ökad resurseffektivitet. Delegationen föreslår även en reformering av kemikalieskatten för viss elektronik som har varit kontraproduktiv vid försäljning av begagnade elektroniska produkter eftersom produkterna beskattas igen, även vid återförsäljning.

– Att öka användningen av återvunnen råvara är en förutsättning för att en cirkulär ekonomi ska fungera. Konkurrenskraftiga priser på återvunnet material kommer att gynna marknaden och öka efterfrågan, men det har visat sig svårt att komma dit med de brister på incitament som finns i nuläget. Kvotplikt kan fungera bra, men som tillverkande företag bör man inte sitta passiv i väntan på det. Även en förändrad kemikalieskatt för andrahandselektronik kan ge incitament för entreprenörer att skapa större flöden av produkter samt för köparna att välja andrahands- framför nyproducerade varor, säger Mats Linder.

Ett bonus-malussystem för avfall kan skapa ett större intresse bland tillverkande företag att börja öka återvinningsgraden genom att sortera avfall i renare fraktioner och minska materialblandningar. Systemen kan även leda till att företag uppmuntras att designa produktionsprocesser och produkter smartare med minskade produktionsrester och klokare materialanvändning, utan farliga ämnen. Minskade mängder blandavfall kommer att utmana avfallsförbränningsbranschen och samtidigt uppmuntra investeringar i grön energi. Ett kvotpliktsystem på plast och eventuellt andra material skulle kunna leda till en ökad efterfrågan på återvunna råvaror. Återkallandet av kemikalieskatten på återanvänd elektronik skulle kunna öka efterfrågan drastiskt för återanvändningstjänster eller 'product-as-a-service' (PaaS) samt skapa möjligheter till nya kringliggande affärer (tex reparations- och second handbutiker) samtidigt som det minskar flöden av kasserade elektronikprodukter, vilka är notoriskt komplicerade att återvinna.

I kvotpliktförslaget bör det ingå inte bara plast utan också andra material för att öka intresset för återvunnet material inom så många branscher som möjligt (tex återvunnet trä/träspån i möbeltillverkning, glas, inerta material som tex byggavfall mm). Dessutom är det lika viktigt att säkerställa att tillräckliga mängder återvunnet material finns på marknaden för att garantera att producenternas efterfrågan ska kunna täckas. Vi måste ut ur det befintliga 'hönan-eller-ägget'-scenariot där efterfrågan på återvunnet material är stor men där marknaden har svårt att möta kvalitetskraven på grund av svårigheten att återvinna de material som idag sätts på marknaden. I värsta fall tappar kunderna intresset om inte efterfrågan tillgodoses. Kvaliteten skulle kunna behållas genom att minimera kontamineringen från andra material som ibland gör att materialet blir icke-återvinningsbart (tex PEX-plast med PE-plast; PEX är i dagsläget svårt att återvinna).

3. Circulär ekonomi som drivkraft för näringsliv genom innovation och cirkulära affärsmodeller

Delegationen betonar att ekonomiska incitament är viktiga för att främja näringslivets omställning och ser att de kan främjas genom ett nationellt program med en metodik för hur industrin konkret kan införliva cirkulära affärsmodeller och digitalisering. I samband med detta behövs en färdplan mot hållbara investeringar och skapandet av en kreditnämnd för resurseffektivitet som ger garantier och förmånliga lån.

– Som vi redan varit inne på har ekonomiska incitament en betydande roll. Att minska barriärerna för investeringar skulle ge omställningen välbehövligt bränsle. Institutionella hållbarhetsinvesteringar (såsom ESG) är spännande men de kommer inte vara tillräckligt. Bolag måste även själva investera i nya strategier och affärsmodeller för att få till en omställning, säger Mats Linder.

Ekonomiska incitament kan hjälpa såväl nya entreprenörer som etablerade bolag att accelerera arbetet med en cirkulär omställning. En stor del av dagens cirkulära innovationer kommer från startups eller mindre bolag. Större företag – som har större miljö- och samhällspåverkan – kan ges incitament på flera sätt, dels genom så kallade 'gröna lån' som praktiserats i vissa europeiska länder, dels genom lättnader i vissa skatter och avgifter. I förlängningen kan incitamenten hjälpa till att jämna ut spelplanen mellan etablerade, linjära affärsmodeller och nya, mer cirkulära, vilket gör det lättare för konsumenter att rösta inte bara med sina värderingar utan även med plånboken.

Som alltid när det är pengar i omlopp finns en risk att dåligt uppsatta och reglerade incitament kan leda till greenwashing, eller att de helt enkelt inte uppnår de uppsatta målen på grund av dålig reglering och uppföljning. Därför behövs ett transparent och väl strukturerat gransknings- och uppföljningssystem.